Det krävdes en hel del research, men skam den som ger sig. Här till vänster kan ni nu skåda Johan Norberg i full färd med att övertyga Maria Schottenius om den fria marknades förträfflighet.
…
Hade bestämt mig för att inte skriva mer om DN. Men det går inte att låta bli. Schottenius är lite för mäktig för att det bara ska vara roligt med hennes arrogans.
Efter att ha vägrat prata om “Norberg-affären” i flera dagar var det i dag så dags för Schottenius att ge sin syn.
Och rubriken säger väl egentligen allt?
Splatterdebatt – Nyliberaler på härtåg i mejlboxarna
“Det som är störande och stötande är det sätt på vilket Norberg och hans bloggkompisar uppträder. En uppskruvad, manisk mejlattack med invektiv som verkar inspirerade av splatterfilmer.”
Jag tvivlar inte en sekund på att Schottenius från tid till annan får en hel del obehagliga mail. Och i det här fallet hon har onekligen ett tydligt egenintresse i att definiera hotfulla mailare som Norbergs kompisar. Även Norberg personligen bedriver tydligen denna maniska “mejlattack med invektiv”.
Schottenius laddar om och skjuter vidare:
“Johan Norbergs politiska ideologi tar sig hos hans hejdukar uttryck i ett språkbruk som går ut på att jag borde hängas och skjutas och att blodet ska flyta.“
För att undvika sakfrågan, DN-kulturs speciella relation till sant och faskt, går Schottenius istället till anfall. Med besked. Splatter och blod som ska flyta. Hur tänkte hon egentligen när hon skrev det här?
Men, från hennes perspektiv är det rationellt. Att bunta ihop alla kritiker till en grupp hysteriska nyliberaler som bedriver olaga hot har en viss logik. Om alla kritiker är nyliberala splatterdebattörer är det hela löst.
Kommer du med kritiska synpunkter är du per definition en tomte ingen behöver lyssna på. Klassiskt maktspel som funkade utmärkt en gång i tiden.
Nu till Schottenius slutkläm, som är något i hästväg:
“Men det verkligt allvarliga med deras hysteriska pockande är att dessa personer inte verkar vilja ha en öppen diskussion utan bara dela in människor och åsikter i rätt och fel.”
Härligt smutsig retorik. För att slippa bemöta kritiker målas de först ut som en grupp galna hundar som ej behöver bemötas i sak, för att därefter ge sken av att man själv inget heller vill än att ha en “öppen diskussion”.
Men som sagt. Den typen av maktspel fungerar inte fullt så bra som förr i tiden, då medielandskapet var mer lättkontrollerat. Även om Schottenius fortfarande är en betydande maktfaktor kan inte hon ensam sätta agendan och stänga ute avvikande åsikter. Ingen kan det. Makten över debattscenen har splittrats betydligt de senaste åren.
Det är nya tider nu Schottenius. Dags att komma med i matchen.
—
Uppdaterat:
Några läsvärda kommentarer i ämnet:
