Genomled nyligen en flygning med RyanAir. Jag lät bli att käka på flygplatsen, Malta Airport är ingen kulinarisk höjdare och då kan man lika gärna spara lite tid genom att istället trycka i sig en av RyanAirs slabbiga mackor medan man flyger.
Orutinerat skulle det visa sig. Såklart hade Ryan ingen mat öht på min flygning. “Well you can always drink” som den ryska flygvärdinnan uttryckte det. Så jag fick hålla mig flytande på chips och rödtjut. Sådär på fastande mage, men vad fan, det kunde varit värre.
Nu är ju RyanAir det enda bolag som har direktflyg Sthlm-Malta året runt, så det är ju bara att gilla läget.
Nåiallafalll, nu var det inte gnäll på flygbolag det här skulle handla om, utan om de två sköna citat jag under flygningen fann i ett upphittat ex av Café och som mot alla odds fastnade i min rödvinsmarinerade skalle.
“Mitt namn Dogge Leon. En svensk flagga och en venezuelansk flagga. Och så ska det stå “Cyckel på köpet”, haha.”
Dogge rundar av en intervju, i vilken reportern upprepade gånger misslyckats med att få honom att skämmas för sina sell-outs, med att svara på frågan om vad det ska stå på hans gravsten. Respekt.
“Vissa har det, andra inte. Betnér är egentligen en som inte har det, och ändå har han det. Han har ju inte världens största karisma. Jag har mer karisma. Ändå är han på nått sätt intressantare än jag.”
Peter Wahlbeck träffar rätt om Magnus Betnér. Och sig själv. Snyggt.
Det har hänt en hel del senaste jag skrev om mina bästa iPhone apps i november.
Då tyckte jag TweetDeck var det självklara valet av Twitter-klient. Sen dess har jag bytt till Tweetie och aldrig tittat bakåt.
Ingen har väl missat att SvtPlays iPhone-app släpptes för ett tag sedan? Live-sändningarna från vinter-OS funkade grymt bra. Genomarbetad app och mycket kvalitetsinnehåll. Den mest självklara appen till iPhone just nu.
Jag läser mycket RSS på datorn, men av någon anledning har jag inte kommit igång med det på telefonen. Tills jag snubblade över Byline vill säga. Byline synkar med ditt Google readerkonto. Överskådligt och snabbt. Artiklarna sparas för offline-läsning. Perfekt.
Av apparna på min gamla lista är det annars bara iSpy som avinstallerats. Det tröttnade jag på väldigt fort. Inte så oväntat kanske.
Nya spel? Jag har kört Canabalt en del och det är coolt i sin retrostil och enkla upplägg. Men jag är inte biten än. Istället är det fortfarande PopCaps Bejeweled 2 som gäller. En 60 sekunders Blitz finns det alltid tid för. Jag är lite manisk.
Älskar mycket Apple gör. Äger fyra Macar och två iPhones. Grejerna är snygga, lätta att använda och fungerar i regel så fantastiskt mycket bättre än alternativen.
Jag störs inte ens särskilt mycket av all inlåsning. Jailbreakade min första iPhone, men har låtit min nya vara i fred, och saknar – i ärlighetens namn – inte den jailbreakade friheten särskilt mycket.
Men. Och det är ett stort men. Det finns en del saker som jag verkligen stör mig på. Och det gäller hårdvara.
Några exempel.
På senaste MacBook Pro sitter USB-portarna så tight att du bara kan använda den ena porten. Hur tänkte man egentligen när man designade det?
Apples sladdmus har nu en så kort sladd att är du högerhänt går den inte att använda utan förlängning då USB-portarna sitter på vänster sida. Är Steve Jobs vänsterhänt kanske?
När jag skulle byta hårddisk i min gamla MacBook Pro visade sig kräva en en detaljerad videoguide, ny uppsättning av specialskruvmejslar och en hel del tålamod. De PC-burkar jag bytt disk på har varit en kakbit. Det var inte det här.
Och slutligen. Droppen som fick mig att skriva det här. Musjävlens hjul slutade funka. Googlade och insåg att det löses på följande smidiga vis:
“Som en motvikt till den ensidiga klimatdebatten kommer vi att köra alla maskiner i verkstaden och jobba kväll den 27 mars med början kl 20.30 och en timme framåt.”
De senaste dagarna har Outliers av Malcom Gladwell och Free av Chris Andersson gått varma i min iPhone.
Gammal skåpmat jag vet. Men här kommer en liten snabbrapport iallafall.
Vi börjar med Free av författaren till The Long Tail och det är väl lika bra att säga direkt, har du inte läst Chris Anderson är det The Long Tail du ska läsa. Free är bra, men stundtals väldigt pratig och helhetsintrycket blir lite tunt. Jag är för lat för att gå in på hans teori om Free här, läs den ursprungliga Wiredartikeln och vill du sen ha åtta timmar upprepning så är det bara att ladda ner hela boken (285 mb).
Av Malcom Gladwell har jag tidigare läst The Tipping Point och Blink varav den förra var riktigt intressant medan den senare har fallit i glömska. Mycket möjligt att även den är bra, men den satte uppenbarligen inga avtryck hos mig.
Outliers är en riktigt intressant bok vars bärande idé går ut på att det inte finns några self-made-men. Det är sannolikt en bra mycket mer kontroversiell idé i USA än här i Sverige. Boken bygger på intressanta och vitt skilda exempel, som att Bill Gates karriär utan privatskola med tillgång till datorer i slutet av 60-talet hade sett helt annorlunda ut. Och att oavsett hur mycket talang du har så är det princip omöjligt att nå yttersta eliten i de flesta sporter om du är född i fel månad. Mycket intressant. Rekommenderas!
Update: Här hittade jag en bra intervju med Gladwell.
PS. Just nu har jag påbörjat Predictably Irrational av Dan Ariely som handlar om myten om den rationella människan och den verkar väldigt lovade så här långt. Återkommer med rapport.
För två veckor sedan var jag och såg Louis CK. Precis som Johan Sköld säger är det ingen idé att försöka återberätta något. Det var mycket bra och du skulle varit med.
Men det går fler tåg. Till våren återkommer Louis tillbaka till TV!
Det är en post om hur otroligt duktiga en del människor är på kommunikation.
Titta på denna treminuters introfilm om Chrome OS.
Går det att berätta om något så trist som ett operativsystem på ett mer lättillgängligt vis? Alla från nybörjare till techisar förstår och gillar vad de hör. Det är fantastiskt bra gjort. Hatten av till den byrå som är ansvarig.
Senast kommenterat