Aug 14

Efter Magnus Ugglas utspel mot Spotify i förrgår (rapporterat bla här, här och här), följt av Petter kort därpå, tycker jag att det börjar bli dags att räkna lite.

Då ingen lägger alla kort på bordet (alla vill framstå som offer) är det lite svårt att få ett ordentligt grepp över vad som egentligen är hög eller låg ersättning för spelad musik. Och hur man än räknar blir det att jämföra äpplen och päron. Anyhow, here goes:

Några saker vet vi dock nu:

1)  Skivbolaget Racing Junior fick 19 kronor när en av deras låtar hade spelats 55 100 gånger. (ab) Det motsvarar 0,00034 kronor per gång.

2) P3 och de största reklamstationerna har mellan 11% och 18% av befolkningen mellan 9 och 79 år som under ett dygn lyssnar. (wp)

3) P3 betalar ca 70 kronor per spelad minut. Reklamstationerna betalar mellan 1 och 3 kronor per minut. (stim)

Några antaganden (som föralldel kan visa sig vara uppåt väggarna, men nånstans måste vi börja):

1) 1 radiolyssnare går att jämföra med 1 uppspelning i Spotify.

2) Racing Juniors låt är 3 minuter lång.

3) Ett normalt antal (samtidiga) lyssnare en normal dag för de stora radiokanalerna är 300 000. Dvs nånstans runt en tredjedel av deras dygnslyssnare. Det torde vara både högre och lägre under dygnet. I det här övningen använder jag mig av 300 000 st.

Det ger följande:

Racing Junior får av SR P3 maximalt 210 kronor (70 kr * 3 minuter) för en uppspelning i radio. Om 300 000 personer lyssnar är det 0,0007 kronor per lyssnare.

Racing Junior får av reklamradion maximalt 9 kronor (3 kr * 3 minuter) för en uppspelning i radio. Om 300 000 personer lyssnar är det 0,00003 kronor per lyssnare.

Vi vet redan att för 55 100 uppspelningar (lyssnare) fick Racing Junior 19 kronor av Spotify, vilket är 0,00034 kronor per lyssnare. Om låten spelats 300 000 gånger (som i radioexemplen) hade ersättningen landat på 103,44 kronor totalt.

Låt oss summera:

SR P3 210 kr 0,0007 kr
Spotify 103 kr 0,00034 kr
Reklamradio 9 kr 0,00003 kr

Ersättningen från Spotify ligger mycket under P3 men en Spotify-spelning motsvarar ca 10 reklamradiolyssnare.

Inte helt uppåt väggarna kan tyckas.

Det finns säkert många brister i denna beräkning, kom med feedback så försöker vi vidareutveckla den.

18 Responses to “Uggla v/s Spotify – reality check”

  1. Hans Says:

    Magnus, onekligen ett gott engagemang men det blir tyvärr lite fel från början då vi aldrig kan ta och jämföra en låt som spelas i radio och en som du själv spelar när du vill. Naturligtvis är det attraktivare för konsumenten att själv kunna välja när en låt skall spelas (true on demand) än att sitta framför en gammal trött radioapparat och vänta till Hjälmaren börja brinna på en specifik låt. Eller…….?

  2. Magnus Says:

    Visst är det mer attraktivt att kunna välja själv.

    Men *OM* min uträkning är i närheten av korrekt är ju också ersättningen 10 gånger högre från Spotify än från reklamradion.

    Kanske går att motivera att skillnaden ska vara ändå lite större, men det känns ju iaf inte som det övergrepp som Uggla försöker få det till.

  3. John Sjölander Says:

    Hans:
    Jag är ledsen, men jag vill höja Bullshitflaggan. I P3 kan du inte heller välja när låten spelas. De pröjsar ändå 20 ggr reklamradion. Oavsett vem som skall justera sitt pris upp eller ned så vore ju rimligen ett angrepp på rovgirigheten hos reklamradio mer träffande.

    Mina 2 cents…

  4. Niklas Olsson Says:

    Mycket intressant med lite siffror! En tanke dock, beror inte den lägre minutersättningen för reklamradio på lyssnarantal? Ser inte riktigt någon anledning till att public service skulle betala så mycket mer per minut ifall det inte var baserat på antal lyssnare…

  5. JB Says:

    Intressantast för Uggla vore kanske att jämföra med t.ex. last.fm där han också finns med. Enligt en kommentar här (http://kulturkonsument.wordpress.com/) betalar Spotify 143 gånger mer till artisterna än last.fm. Och förmodligen beror det på att last.fm är radio och Spotify on-demand streaming. Men det var ändå chockerande stor skillnad!

    Tänk om vanliga radiokanaler tvingades betala ut en viss liten avgift varje gång en låt spelades. En avgift som baserade sig på antalet lyssnare vid det givna tillfället! De skulle gå under tämligen omgående.

    Om Uggla får som han vill och streamingavgifterna höjs för Spotify, ja då kommer vi snart inte ha något Spotify kvar. (Och inga andra nätmusiktjänster heller för den delen.)

  6. JB Says:

    Sedan ska man inte heller glömma att vanliga radiokanaler vanligtvis betalar en större klumpsumma för att få rättigheterna till ett visst skivbolags katalog. Förhoppningsvis får artisterna del av de ersättningarna också.

  7. Simon Sundén Says:

    Intressant uträkning.

    Däremot måste man när det gäller radio räkna hur många är det som exakt samtidigt lyssnar på den givna låten.

    Om en reklamradio har 300 000 lyssnare innebär det knappast att 300 000 lyssnar på den specifika låten. Din uträkning blir tyvärr lite orealistiskt eftersom det är tämligen omöjligt att 300 000 lyssnar samtidigt på en låt i Sverige. Det är helt enkelt en för hög siffra att räkna med. Just därför blir det lite fel när det står:”en Spotify-spelning motsvarar ca 10 reklamradiolyssnare.”

    För att ta ett mer realistiskt exempel. NRJ har 173 000 lyssnare varje dygn *. Ponera att 10 000 av dessa lyssnar på den specifika låten för 9:- då blir det 0,0009:-

    * http://www.mtgradio.se/mtg-radio/vaara-radiostationer/

  8. Erik Starck Says:

    Ja, Uggla jämför väl med sin CD-försäljning antar jag. Å det är klart att om man tillhör den lilla skara av utvalda artister som spelas i radio kan nog Spotify tyckas vara en dålig affär.

  9. Erik Starck Says:

    Johan Sjölander: visar inte det bara att reklamradion används för att driva försäljningen av skivor? Det är knappast så att det är synd om skivbolagen för att deras musik spelas 20 gånger per dag i NRJ. Klart att det är marknadsföring för skivorna.

  10. Magnus Says:

    Niklas:
    Jag tycker också att skillnaden mellan reklamradio och P3 verkar skum, då flera reklamradiostationer är lika stora som P3.

    En stor skillnad mellan public service och reklamradio är att reklamradio betalar revshare av sina annonsintäkter. Då public service saknar annonsintäkter beräknas vad de ska betala på något annat (för mig okänt) vis.

    Men slutresultatet blir enligt Stims sajt:

    “För musik i
    * P3 betalar vi ut ungefär 70 kronor/minut. Om det är live är minutvärdet högre.
    * reklamradion betalar vi ut ungefär 1-3 krona/minut.”

  11. Hans Says:

    Problemet om nu någon inte förstår är att att inga artister överhuvudtaget kan motivera att finnas med hos någon nättjänst på liknande villkor med fulla backkataloger. Boven i dramat är naturligtvis skivbolagen och möjligheten att få “kastning” på sina verk får man den dag man själv kan sluta ett avtal med dom och på så sätt få en “rimlig” ersättning. Det bygger dock väldigt mycket på att nätdistributörerna är enormt skickliga på att sälja såväl premiumabbonemang som reklam. Den stora risken idag är att allt fler resonerar som Uggla och ser att det finns massor med kanaler att marknadsföra sin musik på utanför Spotify och att tjänsten därmed utarmas på innehåll vilket kommer att leda till färre premiumabbonenter och lägre mediaintäkter. Konklusion, skivbolagen bör nog ta och se över hur såväl rörliga intäkter som eventuella vinster på innehav hos aktörer som Spotify skall fördelas till artisten. Artisten borde få vara med och dela både upp- och nedsida i denna utveckling, inte bara skivbolagen. En komplicerad nöt att knäcka men med nuvarande struktur kommer det att bli knepigt. Missförstå mig rätt, jag älskar Spotify, artister men tycker att skivbolagen agerar alltför girigt för att äntligen hitta en lösning som har potential att hålla.

  12. Magnus Says:

    Simon:

    De 300 000 i mitt exempel baserade sig på de stora stationerna. Tex RIX som enligt sidan du länkar till har 1,1 miljon lyssnare per dygn.

    300 000 kan fortfarande vara högt, men även om vi halverar det så ser beräkningen inte helt tokig ut för Spotify.

  13. Annellsson Says:

    Är det ingen som vet vad den exakta minutersättningen som Spotify betalar till Stim är? Om jag fattat det rätt så är Uggla missnöjd med den ersättning (royalty) han får av Sony, inte ersättningen från Stim.

  14. gustav Says:

    Jag tycker inte en spelning på Spotify är jämförbart med en spelning i radion. Av anledningar som flera redan nämnt. så kan Spotify fylla ett behov av on-demand-lyssning som inte radio kan och som troligen går ut över skiv- och nedladdningsförsäljning.

    Om man lyssnar på spotify konstant när man jobbar, 8 timmar om dan. 168 timmar i månaden*. Det borde trots allt vara en ganska generös uppskattning av hur mycket folk spelar. En låt är 3 minuter lång som i exemplet ovan. Det blir 3360 spelade låtar i månaden. Med den uppskattade ersättningen på 0,00034 kronor per låt så får upphovsmännen till de låtarna man har spelat dela på den fantastiska summan av 1 krona och 14 öre. Samtidigt kostar ett premieabonnemang i en månad 99 kronor.

    Har man reklamvarianten så tvingas man (med reklamavbrott var 5:e låt vilket jag uppskattar som rimligt) lyssna på 672 reklamavbrott. Kan bara gissa vad Spotify tar för ett reklaminslag men rimligen mer än ett öre per inslag.

    Det borde stå rätt klart att den ersättning som kommer upphovsmännen till godo inte står i nån rimligt proportion till de pengar Spotify tar in på reklam och abonnemangsavgifter.

  15. Tores sagor från verkligheten » Blog Archive » Hur mycket en artist borde tjäna “per lyssning” på Spotify Says:

    […] och radio är bättre än med köp av CD-skivor. Googlade och fann en väldigt bra sådan jämförelse radio- och Spotifyersättning till artister gjord av Magnus Hugemark. Av den framgår att Spotify torde vara betydligt mer lönsamt för artisterna än […]

  16. Anna Says:

    äntligen en vettig diskussion:D (har dock inte något att tillägga, siffror är inte min grej)

  17. Spotifys Daniel Ek om Uggla-debatten | Magnus Hugemark Says:

    […] Uggla v/s Spotify – reality check Aug […]

  18. Jonas B. Says:

    Något är fel i din uträkning. Jag kan inte tänka mig att STIM accepterar en tjugondel av ersättningen från Rix jämfört med P3. Jag litar mer på din uträkning av P3 eftersom du har trovärdiga lyssnarsiffror från dem. Reklamradion är ju lokal och måste multipliceras per station.

    Din slutsats är alltså att Spotify betalar ungefär hälften av vad SR gör. Detta alltså för on demand. Något luktar lite konstigt här och det gör att Ugglas kritik att skivbolagen låter egna intressen gå före artisternas låter rimlig.